PROJEKT LÅNGABRON

Projekt Långabron är i det övergripande att säkerställa existensen av en säker, estetiskt tilltalande och funktionell bro tvärs den Inre Båtviken, där gångbron för allmänheten och förtöjningsplatserna för medlemmars är den bärande idén.

Långabron byggdes av privatpersonen Anders Helmish Åkerman under 1840-talet. Anders var då ensam ägare till hela Särön och hela Guntofta med ambitionen att utveckla Särö Bad- och Kurort. Denna var fleromfattande och bestod till huvuddelarna av:

Inköp av hälsokälla i Klev,
Bygget av badhus i Klev,
Flytt av badhus från Göteborg till Särön, nuvarande Villa Sörvik (Särö 1:315),
Bygget av ett 10-tal sommarhus för tillfälliga badgäster,
Etablering av ångbåtstrafiken Göteborg – Särön,
Bygget av ångbåts piren i änden av Särö Östra Strandväg,
Bygget av Långabron som förbindelse mellan fastlandet och Särön.

Det är styrelsens och bl.a. Säröns Samfällighetsförenings uppfattning att Långabron ägs av Föreningen Långabron i Särö – Ideell Förening. Enligt protokoll från konstituerande möte 1973, bedömdes att Långabron inte längre skall vara en privat angelägenhet såsom hitintills, bl.a. baserat på att Kungsbacka kommun (efter kommunsammanslagningen 1971) beslutat att inte gå vidare med Särö kommuns idé om att bygga en marina på platsen för Långabron om ca. 200 båtar (ca. 120% fler båtar än vad som ligger i Inre Båtviken idag).

Att ha rätten till att disponera mark & vatten, benämns ”rådighet”, och avser de mark & vattenområden som verksamheten omfattar. Denna rätt kan vara av ”urminneshävd” eller vara ”avtalad” och omfattas i vårt fall av:

Anfanget mot Särön, S:1 (ägare Säröns Samfällighetsförening)
Vattenområdet på Särö sidan av traktgränsen, Särö 1:391 (ägare HB Residencia)
Vattenområdet på fastlandssidan av traktgränsen, Guntofta 3:8 (ägare Kungsbacka kommun)
Anfanget mot fastlandet, Guntofta 3:8 (ägare Kungsbacka kommun)

En annan och inte oväsentlig del i projektet är de ansökningar som styrelser gör till Byggnadsnämnden i Kungsbacka, Länsstyrelsen i Halland, Mark- och Miljödomstolen och senare också till Mark- och Miljö Överdomstolen. Myndigheters beslut av dessa ansökningar har på olika sätt påverkat styrelsens arbete och krävt omfattande tid, möda och också kostnader för föreningen.

En del i denna process var det SAMRÅD styrelsen genomförde i två olika moment, den ena med myndigheter (kommun & länsstyrelse) den andra med sakägarna. Efter genomförda samråd beslutade Länsstyrelsen att de inte bedömde att Projekt Långabron skulle komma att medföra betydande miljöpåverkan.

En utgångspunkt i utformningen av den Nya Långabron är att Långabron är inkluderad i ”Riksintresset Särön” och som sådan utgör ett av alla de objekt som Riksantikvarieämbetet bedömt skall bevaras, dock är bron inte specifikt utpekad som ett karaktärsdrag för sin utformning, men väl sin funktion.

De delar i Långabrons utformning och som bedöms som angelägna för den Nya Långabron är bevarandet av:

Långabrons bredd (ca. 1,5 meter),
Gångbanans höjd över vattnet (ca. 1,4 meter),
Antalet pålgrupper (34 st. => ca. 3,0 meter mellan respektive pålgrupp),
Konstruktiv uppbyggnad av pålar, tvärs- och längsgående balkar,
Gångbanans varierande bredder på gångbrädorna (100 – 200 mm),
Antalet förtöjningsplatser längs Långabron (34 st.),
Uppstickande pålar som tillika utgör del i förtöjnings arrangemangen.

Andra delar av Långabrons utformning som över tid förändrats är:

Antalet pålar/pålgrupp som varierat över tid mellan 2-3 pålar,
Räcket längs Långabron (var i original med räcke på båda sidor, ändrades senare till en sida och togs bort helt under 1950-talet – Sannolikt pga. tillgängligheten till förtöjda båtar),
Timmer pålar (runda, D=200 mm) som ersatts av fyrkantsvirke 150×150 mm),
Förhöjningen av brobanan för att medge under passage.

Andra delar i utformningen som diskuteras utifrån tillgänglighet, säkerhet, material och underhåll. är:

Pålarnas material. Traditionellt var det runda trädstammar med en diameter på ca. 150-200 mm. Över tid har också kreosot-impregnerade ”telefonstolpar” använts liksom fyrkantsvirke med dimensionerna ca. 150×150 mm. Den förhärskande tekniken är idag på Västkusten att använda plastklädda träpålar (ex. WOPAS) eller plastklädda betongpålar som armerats med stålrör eller räls.
Öka tillgängligheten till förtöjda båtar genom att lägga till en försänkt brodel på vardera sidan. Idag tillverkar medlemmarna egna stegar som fästs i Långabron för access till egen båt. Tyvärr glöms stegarna bort inför vintern och är en bidragande orsak till att Långabron bryts sönder när isen fäster i stegar och pålar och drar sönder bron med vattennivå-variationer och isens rörelser.
Stöld av båtar och tillbehör utgör en tämligen vanlig företeelse. Den Nya Långabron planeras bli kompletterad med låsanordningar i försäkrings klass 3.
Akter pålar för förtöjning är i dagsläget en fråga som den enskilde medlemmen hanterar. I utförandet med den Nya Långabron kommer akter förtöjningen att ingå som del i förtöjningsplatsen.

Styrelsens senaste version av ritnings- och beskrivnings underlagen liksom anbudsförfrågan finns att studera på hemsidan.

Långabron är som funktion både en allmän resurs (gångbron) och en privat resurs (bryggan), men dess ägandeskap, drift, underhåll har bekostats fram till 2022 till 100% av föreningens ca. 30-talet medlemmar. 2022 tillkom en enklare möjlighet för allmänheten att bidra till Långabrons akuta underhåll genom de snabblänkar som återfinns som QR-koder invid anfangen. Härmed har skapats en möjlighet att över tid bygga upp ett kapital för rivning av den befintliga Långabron och bygget av den nya.

Erhållna offerter indikerar en investering för rivning, borttransport av rivna delar till tipp, bygget av den Nya Långabron, inklusive akter pålar och moms, på i storleksordningen 1.300.000 Kr (2024). Det är styrelsens önskan att allmänheten i närområdet (postnummerområdena 329 41 – 429 44) skall gemensamt bidra till denna investering.

Version 2024-07-16