PROJEKT LÅNGABRON

Projekt Långabron är i det övergripande, existensen av en säker, estetiskt tilltalande och funktionell bro tvärs den Inre Båtviken, där gångbron för allmänheten och förtöjningsplatserna för medlemmars är den bärande idén.

ÄGANDESKAP

Långabron byggdes av privatpersonen Anders Helmish Åkerman under 1840-talet. Anders var ägare till hela Särön och hela Guntofta med en ambition att utveckla Särö Bad- och Kurort. Ambitionen var fleromfattande och bestod till huvuddelarna av inköpet av hälsokälla i Klev, Badhus i Klev, Badhus på Särön (Särö 1:315), bygget av ett 10-tal sommarhus för badgäster, etablering av ångbåtstrafiken Göteborg – Särön och bygget av ångbåts piren i änden av Särö Östra Strandväg.

I dagsläget är det styrelsens uppfattning att Långabron ägs av Föreningen Långabron i Särö – Ideell Förening, så länge en ägareslagsutredning inte bevisar motsatsen. Enligt protokoll från konstituerande möte 1973, bedömdes att Långabron inte längre skall vara en privat angelägenhet såsom hitintills, bl.a. baserat på att Kungsbacka kommun (efter kommunsammanslagningen 1971) beslutat att inte gå vidare med Särö kommuns idé om att bygga en marina på platsen för Långabron om ca. 200 båtar och att Långabron redan utgjorde en del av det redan etablerade gångvägsnätet i Särö.

RÅDIGHET

Att ha rätten till att disponera mark & vatten, benämns ”rådighet”, och avser de mark & vattenområden som verksamheten omfattar. Denna rätt kan vara av ”urminneshävd” eller vara ”avtalad om” och omfattas i vårt fall av:

  • Anfanget mot Särön, S:1 (ägare Säröns Samfällighetsförening)
  • Vattenområdet på Särö sidan av traktgränsen, Särö 1:391 (ägare HB Residencia)
  • Vattenområdet på fastlandssidan av traktgränsen, Guntofta 3:8 (ägare Kungsbacka kommun)
  • Anfanget mot fastlandet, Guntofta 3:8 (ägare Kungsbacka kommun)

ANSÖKNINGAR

En annan del är de ansökningar som styrelser gjort till Byggnadsnämnden i Kungsbacka, Länsstyrelsen i Halland, Mark- och Miljödomstolen och senare också till Mark- och Miljö Överdomstolen, och som på olika sätt påverkat styrelsens arbete och som alla krävt omfattande tid och möda för styrelsen och till delar också kostnader för föreningen.

En del i detta arbete var det SAMRÅD styrelsen hade i två delar, den ena med myndigheter (kommun & länsstyrelse) den andra med sakägarna.

LÅNGABRONS UTFORMNING

En utgångspunkt i utformningen av den Nya Långabron är att den är inkluderad i ”Riksintresset Särön” och som sådan utgör ett av alla de objekt som Riksantikvarieämbetet bedömt skall bevaras, dock är bron inte specifikt utpekad som karaktärsdrag för sin utformning, men väl sin funktion.

De delar i Långabrons utformning och som bedöms som angelägna för den Nya Långabron är bevarandet av:

  • Långabrons bredd (ca. 1,5 meter)
  • Gångbanans höjd över vattnet (ca. 1,4 meter)
  • Antalet pålgrupper (34 st. => ca. 3,0 meter mellan pålgrupper)
  • Konstruktiva uppbyggnad (pålar, tvärs- och längsgående balkar)
  • Gångbanans varierande bredder på gångbrädorna (100 – 200 mm)
  • Antalet förtöjningsplatser längs Långabron (34 st.)
  • Uppstickande pålar som tillika utgör del i förtöjnings arrangemangen

Andra delar av Långabrons utformning som över tid förändrats är:

  • Antalet pålar/pålgrupp (har varierat över åren mellan 2-3 pålar)
  • Räcket längs Långabron (var i original med räcke på båda sidor, ändrades senare till en sida och togs bort helt under 1950-talet – Sannolikt pga. tillgängligheten till förtöjda båtar)
  • Timmer pålar (runda, D=200 mm) som ersatts av fyrkantsvirke 150×150 mm)
  • Förhöjningen av brobanan för att medge under passage

Andra delar i utformningen som diskuteras utifrån tillgänglighet, säkerhet, material, etc. är:

  • Pålarnas material. Traditionellt var det runda trädstammar med en diameter på ca. 200 mm. Över tid har också ”telefonstolpar” använts liksom fyrkantsvirke med dimensionerna 150×150 mm. När impregnerings klassen ”M-klass” utgick ur sortimentet (EU-direktiv) fanns bara ”A-klass” att tillgå, vilken inte motstår bl.a. Skeppsmaskens aptit. Den förhärskande tekniken är idag på Västkusten att använda plastklädda träpålar (ex. WOPAS) eller plastklädda betongpålar som armerats med stålrör eller räls.
  • Öka tillgängligheten till förtöjda båtar genom att lägga till en försänkt brodel på vardera sidan. Idag tillverkar medlemmarna egna stegar som fästs i Långabron för access till egen båt. Tyvärr glöms stegen bort inför vintern och är en bidragande orsak till att Långabron bryts sönder när isen fäster i stegar och pålar och drar sönder bron när vattennivåerna ändras och isen flyter ut i Stallviken.
  • Stöld av båtar och tillbehör utgör en tämligen vanlig företeelse. Den Nya Långabron planeras bli kompletterad med anordningar i försäkrings klass 3.
  • Akter pålar för förtöjning är i dagsläget en fråga som den enskilde medlemmen hanterar. I utförandet med den Nya Långabron kommer akter förtöjningen att ingå som del i förtöjningsplatsen.

Styrelsens senaste version av ritnings- och beskrivnings underlagen liksom anbudsförfrågan finns att studera på hemsidan.

FINANSIERING

Långabron är dels en allmän resurs (gångbron), dels en privat resurs (bryggan), men dess drift, underhåll har bekostas fram till 2022 till 100% av föreningens ca. 30-talet medlemmar. 2022 tillkom möjligheten för allmänheten att bidra till Långabrons akuta underhåll och möjlighet att över tid bygga upp ett investeringskapital för rivning av de3n befintliga Långabron och bygget av den nya.

Erhållna offerter indikerar en investering för rivning, borttransport av rivna delar till tipp, bygget av den Nya Långabron, inklusive akter pålar och moms, på i storleksordningen 1.300.000 Kr (2024). Det är styrelsens uppfattning att allmänheten i närområdet (postnummerområdena 329 41 – 429 44) skall bidra till denna investering.

Några offerter på muddring och deponering har i dagsläget inte infordrats då det fortfarande råder osäkerhet kring tillstånd från myndigheter. Det är tillika styrelsens uppfattning att endast medlemmarna skall bekostar de kvalitativt förbättrade förtöjningsplatserna.

Version 2024-05-29